Svagstyrkeskratt.
Operation Flytta blogg är fullbordad. Så gott som. Från och med nu ska jag föra min nästan-dagbok någon annan stans. Här: http://svagstyrkeskratt.blogspot.com/ . Titta in där?
Jag flyttat en del inlägg, de senaste ungefär, men resten kommer att finnas kvar på den här om man vill läsa gammalt och så.
♥
9 november.
L' Exposition Universelle de 1900 à Paris
Gullbergskajparadis
And the head said theat you always were a queer one from the start.
And every tree dropped every leaf.
October burns red.
>>Lovers are not the best when it matters. Mouths dry up, palms sweat, conversation flags andall the time the heart is threatening to fly from the body, once and for all. Lovers have been known to have heart attacks. Lovers drink too much from nervousness and cannot perform. They eat too little and faint during their fervently wished consummation. They do not stroke the favoured cat and their face-paint comes loose. This is not all. Whatever you have set store by, your dress, your dinner, your poetry, will go wrong.<< - J.W.
All my life I've been waiting for something lasting.
Och allt det där jag tänkte om att flyga med vinden - som maskrosfrön - det blev aldrig något av det. Ibland försöker mitt hår göra så, men mitt huvud håller för hårt. Ibland försöker mina tankar göra så, men jag håller för hårt. Med all min kraft. Fast en gång tappade jag taget. Och jag föll. Jag orkade inte fånga dem igen så jag koncentrerade mig på att knipa ihop tårna så hårt det bara gick och rulla ihop mig till en liten boll. Önskade att jag skulle få bli en del i det vita, kalla kaklet jag kände mot min ryggad.
Men tryggheten och sofforna i miobutiken plockade ned mina tankar från himlen igen och gav tillbaks dem till mig. Nu håller jag dem hårdare än någonsin.
5 oktober, 2009
But it doesn't seem to exist anywhere I can find it either.<< (J.W)
Love is not pop.
Will you remember the dress I wore? Will you remember my face? Will you remember the lipstick i wore? This world is a wonderful place.
Chestnuts in my pocket.
Färgglada tuggummin som tappar smaken alldeles för fort. Kastanjer på marken, i himlen, i händerna och i fickorna. Päron upp till taket. Konstgräs och Mariekex för sju kronor.
Jag tycker så himla mycket om den där Sara ♥
Buss på villovägar.
Ur högtalarna hörs musik som får mig att tänka tandläkarmottagning och kalla golv. Blundar. Tänker på händer och självlysande stjärnor istället. Rufsigt hår och natten. Popsongs your boyfriend is too stupid to know about. Tomhet finns inte och jag kan inte sluta le.
With my knees against my mouth I'm perfectly round.
Och visst känns allt så mycket lättare när man vet vart man är på väg?
23 september 2009
kullerbytta subst. -an -or rotation av kroppen
ett helt varv framåt (eller bakåt) med huvudet
och händerna i marken eller golvet
No time for us.
Mina hjältars ord fyller mig och jag önskar så att de var mina. Att de som vanligt visste allt och förstod. Att den där glödande känslan var min och att sångerna handlade om mig, sådär som de alltid gör annars. Men vilka sånger handar egentligen om att inte veta vart man är på väg, om att känna allt och inget på en och samma gång och om att inte veta var den där jävla stenen kommer ifrån? Och den sänker mig. Stenen. Dränker mig. Varför föddes jag inte med gälar?
Men det är höst nu och världen är alldeles orange. Ljuset som bryts genom löven har en annan färg och mörkret kommer fortare på kvällen. Precis klockan 16.47 fyller solen gatorna på det allra vackraste vis och jag undrar om den gör likandant i San Francisco ibland.