popsong

hej folks!
jag har nu beslutat att återuppta mitt meningslösa men o så trevliga bloggande. hur länge det varar återstår att se, men jag tänkte att lite ny design och så skulle göra det hela lite roligare att hålla på med. jag måste säga att jag är ganska nöjd.

denna dag har till stor del spenderats på café matilda. dock inte som gäst utan som betald arbetare. det var egentligen inte mycket för mig att syssla med idag på grund av regnigt väder, vilket resuterar i minskat glassbehov hos människor och därmed behövs ingen glassförsäljning, så jag försökte lära mig kaffemaskinen istället.
  det är sjukt mycket svårare än man tror. själva kaffet var inte jättesvårt att göra, men det här med mjölken var ett enda stort mysterium. man måste luta koppen precis lagom mycket, hälla snabbt och sedan räta upp koppen samtidigt som man skakar lite på handen som håller kannan med mjölk. sedan ska man ju helst göra ett snyggt hjärta och så med, men det är överkurs. jag tycker i alla fall jag ska ha lite cred för att jag nästan lyckades göra en lagom latte. dock utan hjärta.

någon dag tänkte jag även ägna mig åt att lägga upp lite recept på hemskt goda cupcakes som jag tror att ni skulle gilla. det blir inte så mycket bakande nu för tiden, men det ska det bli ändring på! kanske...

adjö gott folk. simma lugnt.

okej, nu är det sådär himla sjukt länge sedan jag uppdaterade igen. det blir bara värre och värre. jag är sanslös. verkligen.
 men orken räcker inte till. inte heller inspirationen som krävs för att utforma meningar på ett läsligt vis och på ett sådant sätt som jag skulle vilja. 
 jag har åtminstånne hunnit med hemskt mycket trevligt och även om det kanske verkat lite så, så jag har inte dött. inte ännu.
 humöret går upp och ner på grund av olika mindre trevliga händelser den senaste tiden, som jag hoppas ordnar upp sig så snart som möjligt. för tillfället känns det inte lika illa som för några timmar sedan, men jag fruktar att det snart vänder igen. jag är glad att jag har lite ljus kvar i alla fall. lite ljus som för tillfället befinner sig i spanien, och som jag inte återser förän om sådär tre veckor då det återvänder hem.

om det här innebär att popsong.blogg.se kommer uppdateras oftare eller mer sällan kan jag inte riktigt bestämma mig för just nu. det är fullt möjligt att jag kommer orka engagera mig i bloggen ett tag i alla fall. tills jag tröttnar på bristen på läsare och besökare. allt återstår att se. vi kan bara hoppas att allt slutar väl.

går gör man bäst så här års. lite lagom varmt. sådär så man inte vet om man ska ta på sig jackan eller ta av sig den.
  gick hem idag, vilket var resultatet av försovningen i morse då jag inte hann cykla till bussen som jag brukar. insåg att det faktiskt var ganska trevligt. det var längesedan jag var ute och gick, även om det kanske inte kan räknas som att vara ute och gå. men jag gick längs vägen, utan att ta några genvägar som jag brukar, och spred maskrosfrön och såpbubblor omkring mig. i örononen spelades gamla håkan låtar och jag kom fram till att det som gör hans musik så unerbar är att, vilket humör man än är på, kan man alltid identifiera sig med texterna. man kan tolka dem på olika sätt varje gång, men ibland behöver man inte tolka dem över huvud taget. man vet bara att de har någon fin mening och det räcker. eller att bara lyssna på fel ord i rätt ordning, som inte bildar någon förståelig text, tonsatt med söta små melodier och känslor, det är det som gör det så bra. så himla genialiskt.

igår snurrade jag och ylva runt i gymnastiksalen, lite lagom klumpigt och i otakt. vi hade roligt och det är det som räknas.

en stor, ovälkommen, grå klump ockuperar dock just nu min hjärna och att tänka är omöjligt. hur den har kommit dit går inte att förstå, men den sitter mitt för allt det viktiga och hindrar mig från att komma fram till något någorlunda vettigt över huvud taget. jag skyller på mina alergitabletter, som är den enda realistiska(?) orsaken jag kan komma på.

men visst känns det skönt att vara vid liv, en dag till.

idag var en relativt trevligt dag, som de flesta andra dagar. trevligt.
egentligen har jag inget intressant att informera om, mer än att suzanne vega är underbar och att jag önskar att jag hade fler skivor med henne och att imorgon är det the big day och jag och ylva ska dansa i bugg och konkurera med ett antal andra elever från skolan. trevligt men lite läskigt med tanke på våra danskunskaper. men vi har övat idag och fastän det är lite väl snurrigt och att man känner sig aningen sjösjuk efteråt så känns det okej. vi är inte så dåliga som man kanske skulle kunna tro. så imorgon byter jag tillfälligt kön och aggerar förare och ylva, eftersom hon är så kvinnlig, blir mest snurrig. ganska tacksam för det.

varit på praon i tre dagar nu och jag trivs. jättemycket. idag var det dock ganska mycket diska och inte så mycket göra risbollar. men det är okej, det är bara för att idag är dagen innan löning och då brukar det inte vara så mycket folk, som min mentor så fint förklarade för det lilla barnet innom mig som inte förstår ett dugg om de vuxnas politik och ekonomi (om det ändå vore så väl). igår och i förrgår var det så mycket folk att man knappt han med att göra sushi till alla glupska människor, men idag var det så lugnt att jag stundvis inte hade något annat att göra än att stå och se oengagerad ut. i själva verket var jag ganska engagerad, jag hade bara inget att engagera mig i för tillfället, det var allt. förutom när det kom in två kvinnor med små barn.. då var det mycket ljud och barnmat som skulle värmas hit och dit och skedar och vatten och grejer. men det ordnade sig.
idag har jag dessutom lärt mig hur kassaapparaten fungerar och hur den komplicerade kaffemaskinen -som inte är så komplicerad egentligen- fungerar. jag har även fått tillräckligt med förtroende för att ta hand om kunder som ska ha take away, göra deras mat och ta betalt. detta medan chefen målar väggar och tak i en annan del av köping.
jag är otroligt nöjd med min vecka som sushi-master och imorgon kanske jag blir erbjuden ett deltidsjobb, vilket innebär pengar. och det är inget tråkigt jobb heller. han har nämnligen nämnt det ett antal gånger under veckan men det är ju inte säkert att han menar något med det, så jag ska inte ha för höga förhoppningar.

igår var jag och hälsade på ella och ylva på deras prao på hagabions café och fick massa god blåbärspaj och hade allmänt trevligt. hade också tänkt köpa den underbara baddräkten men det var tydligen först til kavrn på fredag när det öppnar som gällde.. jag hoppas verkligen att ylva får möjlighet att gå dit och köpa den åt mig.

nu har de släppt ut pingvinerna i slottskogen och jag kanske kommer och hälsar på dem och trevligt fefo-folk lite snabbt på lördag när jag och mor förmodligen ska köpa jeans, vårjacka och gåriktiga skor.

jag läser en av världens bästa böcker. den är nästan i klass med harry potter och är defenitift ett stort hot mot livet vinkar som en kurt som har legat tvåa på min bra-bok-lista att bra tag. det var min vän thea som tipsade min om boken, vars namn är blonde, som egentligen handlar om marilyn monroes liv. den är inte skriven som en biografi och inte helt sanningsenlig, och på ett sätt är ju det bra, för då kan man lika gärna tänk att det är något annat stackars barn. men det lite sämre är ju att man då inte vet vad som är fakta och vad som är påhittat. dock är den väldigt bra skriven, trots att det är en översättning. väntar bara på att en oansvarig människa (kastar sten i glashus) ska lämna tillbaka sitt redan försenade exemplar av boken i pocketform så att den kan få plats i min väska.

om ni klarar av att ta in mer fakta kan jag också meddela at jag ska provjobba för mitt sommjobb första maj. kom ut och köp fika på café matilda på marstrand!

idag skulle jag utvecklas. jag och min lärare tog oss en kopp te och slog oss ner i de mjuka röda fåtöljerna i hennes fridfulla lilla sommarstuga bredvid en sjö med glasveranda och hängmatta, för att prata om lite allt möjligt och bara ta det lite lungt. och kanske, om vi hinner, prata lite om hur långt fram jag är i matteboken och ifall jag blir mobbad...

(egentligen sitter man i sitt tråkiga klassrum, tillsammans med sina föräldrar och pratar om sina egenskaper och motgångar här i livet (skolan) med en lärare som, även om hon är världens bästa, tittar på en med genomträngande blick och frågar vad jag vill sätta upp för mål inför nästa termin.. men jag tyckte inte jag behövde nämna det)