9 november.
fredagens konsert var fullkomligt underbar och helt obeskrivlig så mer tänker jag inte skriva om den. dock tänker jag lägga upp lite bilder snart så ni får se hur mysigt det var och bli riktigt avundsjuka.
igår var en fin dag. delvis ganska jobbig, men fin. ungefär som en sådan där svensk film, ni vet, som inte är någonting speciellt och märkvärdigt egentligen. en sådan som handlar om någons lite småmisslyckade liv, men som man på något sätt tycker om ändå. igår var en sådan dag.
idag har det regnat. igen. jag längtar efter snön som jag inbillar mig kommer ligga mjuk under mina fötter på julafton. jag längtar efter att få ramla på en blöt och hal is då mina skridskokunskaper ger vika. jag längtar efter att ha snöbollar flygande omring mig och varm choklad med någon jag tycker om.
idag har det regnat. igen. men jag är glad ändå. jag har träffat min mormor och morfar idag och vi har firat fars dag (grattis pappa, eller något) tillsammans. det var mysigt och jag hade läppstift på mig. det är otroligt hur smink kan få en att känna sig så ömtålig. och det är otroligt hur svårt det är att äta. gav dock upp försöken att hålla det oförstört efter bara en kort stund. jag insåg att det aldrig skulle gå. men fint var det.
7 november.
himmlen faller ner i form av stora vattendroppar och världen försvinner långsamt ur sikte under vattenytan. mörkret försätter även den koffeinberoende i halvslummer och lämnar ingen oberörd.
jag har svårt att andas. det är någonting som tar emot. som om någon lindat ett snöre kring min midja och dragit åt. alldeles för hårt.
men jag har inte tid att dö nu. ikväll ska jag se hello saferide spela på storan och ingenting i världen ska få mig att missa det. ingenting.
6 november nr.2
på något sätt lyckades jag radera hela min layout och ersätta den med något obehagligt rosa och konstigt, vilket ledde till sisådär en timmes förvirring bland html-koder.
men jag tycker om resultatet. det ser trevligt ut.
men jag tycker om resultatet. det ser trevligt ut.
6 november.
imorgon spelar hello saferide på storan. jag ska dit med några av de människor jag älskar mest i hela världen och få en alldeles egen låtsasmamma. förväntningarna och glädjen håller på att döda mig. på ett bra vis.
den nya skivan är helt genialisk och jag älskar den så mycket att jag bara vill dansa omkring i mitt rum, vilket med snedtak och bokhyllor resulterar i huvudont och blåmärken. men bokhyllor är bra.
- i closed my eyes and thaught of dancers.
hur som helst har jag blivit narkoman. formler, bokstäver, världskrig och senast-inlämnat-datum är nya drogen och jag är fast, så obegripligt fast. på både gott och ont.
ungefär som med kaffet.
5 november.
hela sverige förfryser tårna och jag gungas långsamt in i min vinterdvala. det enda som håller mig vaken är den kalla vinden som obarmhärtigt biter tag i mina kinder. mörkret och tröttheten är oundvikliga.
men den känslomässiga värmen finns kvar. jag tycker om de människor som jag inte klarar mig utan. de som är som små ullesockor och tumvantar om mina frusna kroppsdelar. om inte annat finns de där att frysa tillsammans med.
jazzens slingrande melodier lyser också upp det jag snart kan börja kalla vintermörkret en aning och visar mig oupptäckta vägar genom b-förtecken och trioler. jag tycker om det. tonerna hoppar i tur och ordning in genom mina hörselgångar och vidare rakt in i hjärtat. där dansar de okontrollerat tills de blir alldeles trötta. och sedan dansar de lite till.
31 oktober no. 2
härmed ändrar jag layouten än en gång för att se hur jag trivs med det.
kanske behåller jag den, kanske inte. vi får se.
31 oktober.
hej. det är halloween.
c'est nice.
29 oktober.
det börjar bli mörkare nu. och jag har ställt om min klocka en hel timme. om det är framåt eller bakåt har jag inte riktigt någon aning om. hur som helst antar jag att det är det definitiva beviset på att vintern snart är här. kylan har redan förvarnat en aning. snart tar den i på allvar och sänder oss små fluffiga moln innehållande trevliga vita stjärnor.
igår var jag på secondhandrunda med ylva. favorit i repris. dessutom hittade jag något den här gången. däribland underbara små skor och världens mysigaste halvpjamasbyxor. och universums finaste halsduk. fast den köpte jag på monki. den är lite konstig och jag älskar den.
vi gick omkring i ett så soligt och lite kallt göteborg och sade oj till saker och ting. på både ett possetivt och lite negativt sätt. oj är ett bra ord som uttrycker mycket på en gång. kontrollanten på spårvagnen var vänlig, även om jag tappat min biljett.
jag tycker om dagar som den här. ♥
27 oktober.
nu är jag hemma igen från min hurtbulleutflykt till den lilla ön bornholm som jag tycker hemskt mycket om.
jag har sprungit i underbart fina bokskogar, bland löv och grenar, mellan de spikraka raderna av odlade granar och över mjuk mossa med små dekorativa svampar uppepå. alltihop med hjälp av en detaljerad karta där små T:n betyder jakttorn.
danska är ett fint språk som jag planerar att lära mig innom en snar framtid. och sedan ska jag öppna ett litet sött vandrarhem i gudhjem med havsutsikt, rostat bröd och honung till frukost varje dag. det ska ha öppet hela sommaren, tillochmed när det regnar, och där kan alla som vill bo med alla sina vänner på en gång. fast då får de nog bo i samma rum, med tanke på vandrarhemmets storlek.
hur som helst så är jag hemma nu och det är mitt i hösten och mycket kallare här. det solregnar, haglar, blåser och jag tror att jag tycker om det lite ändå. jag har höstlov nu och ytterst få måsten att ta i tu med. det känns hemskt bra.
jag har sprungit i underbart fina bokskogar, bland löv och grenar, mellan de spikraka raderna av odlade granar och över mjuk mossa med små dekorativa svampar uppepå. alltihop med hjälp av en detaljerad karta där små T:n betyder jakttorn.
danska är ett fint språk som jag planerar att lära mig innom en snar framtid. och sedan ska jag öppna ett litet sött vandrarhem i gudhjem med havsutsikt, rostat bröd och honung till frukost varje dag. det ska ha öppet hela sommaren, tillochmed när det regnar, och där kan alla som vill bo med alla sina vänner på en gång. fast då får de nog bo i samma rum, med tanke på vandrarhemmets storlek.
hur som helst så är jag hemma nu och det är mitt i hösten och mycket kallare här. det solregnar, haglar, blåser och jag tror att jag tycker om det lite ändå. jag har höstlov nu och ytterst få måsten att ta i tu med. det känns hemskt bra.
19 oktober.
idag har jag mest ägnat mig åt ganska trevliga saker. såsom min gitarr, min bok och kanelbullar.
dock har jag även gjort mindre trevliga saker också. såsom NO och en hemtenta innom ämnet idrott och hälsa.
och så vill jag att ni ska titta på den här videon. helst hela filmen om ni kan, men framför allt den här lilla delen. det är fint.
16 oktober.
nu känns det bra igen.
större delen av den stress jag känns de senaste tre veckorna, på ett ungefär, försvann som i ett trollslag någon gång under den här veckan när robert så vänligt klargjorde att so-prvoet som jag kännt mig stressad, så stressad för blivit framflyttat till om sisådär två veckor. nu har jag åtminståne en liten chans att lära mig allt, och kanske till och med fördjupa mig lite i första världskriget, rysska revolutionen och dess onda makthavare och mer betydelsefulla personer.
okunskapen och förvirringen, som legat likt en liten grå sten i magen på sistone är nu näst intill obefintlig. det enda som återstår är ett litet trevligt gruskorn, men det är som det ska vara.
12 oktober.
söndagar är bra ibland. på söndagar hinner man med saker som man inte hinner med annars eftersom de är deprimerande..
dessutom har jag gjort en trevlig broccolipaj och insett att jag faktiskt förtjänar lite mer än g i hemkunskap. självförtroende är en bra grej. synd bara att det var en broccolipaj som väckte det och inte någonting mer dramatiskt.
7 oktober.
först och främst vill jag be om ursäkt för bristen på bilder det senaste som får hela bloggen att se ganska tråkig ut. egentligen var det kanske mer en ursäkt, samt en väl dold uppmaning, till mig själv att börja ladda upp bilder igen och inte till någon annan. kanske och förhoppningsvis kommer det en liten bild snart. helst en extra fin. och så kanske jag lägger upp någon bild från kanelbulledagen.
nu när alla ursäkter är överstökade och inte längre står i vägen för mitt skrivande kommer ingenting alls. jag har ingenting att berätta och ingenting att skriva om. jag kan inte bestämma mig för om det är bra eller dåligt. kanske någon form av mellanting? jag vet inte.
nu när alla ursäkter är överstökade och inte längre står i vägen för mitt skrivande kommer ingenting alls. jag har ingenting att berätta och ingenting att skriva om. jag kan inte bestämma mig för om det är bra eller dåligt. kanske någon form av mellanting? jag vet inte.
5 oktober.
idag har jag mestadels ägnat mig åt att försöka komma ihåg hur mitt eget nervsystem fungerar. jag har no-prov på torsdag men min hjärna envisas fortfarande med att fundera över mindre vesentliga saker, eller mer vesentliga beroende på hur man ser det, och jag får snart panik. men jag överlever, som alltid.
4 oktober.
åh, underbar dag!
jag vaknade upp bredvid en aprilhimmel och var lycklig, så lycklig. jag skar ut prydliga geometriska former ur min grapefrukt, drack te, satte på mig mina skor och hoppade på en buss. hoppade av bussen, blev anfådd i ett antal backar och kom till slut fram till koffes trevliga boning där dagens bullbak skulle äga rum. matilda anlände senare med sin brutna arm (arma människa) och med gemensamma kafter lyckades vi baka många fler kanelbullar än det var tänkt från början, efter att ha strött pärlsocker över hela köket.
nu sitter jag hemma och mår smått illa (det mesta av illamåendet har lagt sig vid det här laget) efter att ha ätit alldeles för mycket bulldeg och alldeles för många bullar och tittar på biljard i en av de allt för ofta förekommande reklampauserna. jag förmår inte resa mig och det kommer dröja innan jag får för mig att äta någonting igen, men jag är glad ändå. jag har ju trots allt tillbringat dagen tillsammans med människor som jag älskar hemskt hemskt mycket.
kanelbullens dag är en bra uppfinning ♥
jag vaknade upp bredvid en aprilhimmel och var lycklig, så lycklig. jag skar ut prydliga geometriska former ur min grapefrukt, drack te, satte på mig mina skor och hoppade på en buss. hoppade av bussen, blev anfådd i ett antal backar och kom till slut fram till koffes trevliga boning där dagens bullbak skulle äga rum. matilda anlände senare med sin brutna arm (arma människa) och med gemensamma kafter lyckades vi baka många fler kanelbullar än det var tänkt från början, efter att ha strött pärlsocker över hela köket.
nu sitter jag hemma och mår smått illa (det mesta av illamåendet har lagt sig vid det här laget) efter att ha ätit alldeles för mycket bulldeg och alldeles för många bullar och tittar på biljard i en av de allt för ofta förekommande reklampauserna. jag förmår inte resa mig och det kommer dröja innan jag får för mig att äta någonting igen, men jag är glad ändå. jag har ju trots allt tillbringat dagen tillsammans med människor som jag älskar hemskt hemskt mycket.
kanelbullens dag är en bra uppfinning ♥
2 oktober.
min katt har rullat ihop sig till en liten fluffig orange boll på mattan och jag bara önskar att jag kunde göra detsamma. han ser så fridfull ut där han ligger mitt ibland röran av skor i olika storlekar och sover och behöver inte fundera på någonting över huvud taget.
men inte jag inte. istället sitter jag och får fyrkantiga ögon framför en datorskärm och försöker ta mig igenom gymnasiedjungeln, vilken jag nu ska tvingas hitta en väg ut ur. och helst innom en snar framtid. jag har alldeles för få planer inför framtiden och alldeles för mycket valmöjligheter för att det här ska kunna gå bra. jag har sutit och tittat runt i ca två timmar nu och endast kunnat eliminera sisådär tre eller fyra möjliga gymnasium från min kilometerlång lista. just nu lutar det åtminståne åt något samhällsvetenskapligt med inslag av estetisk verksamhet eller journalistik. eller så kanske jag bestämmer mig för att fordon skulle vara trevligt. troligtvis inte.
jag undrar var jag kommer sluta någonstans. kanske i underlandet? sjungande blommor och rökande larvar. tekalas och kaniner. åh, jag skulle nog vilja var alice ändå. så underbart.
min nya bok är bra föresten.
1 oktober.
åh, det är så mycket i skolan just nu, så bli inte förvånade om jag får ett nervöst sammanbrott och dör snart.
samtidigt som jag har mycket att göra envisas min koncentration med att befinna sig någon helt annan stans än där jag vill att den ska vara. om jag vill att den ska vara fokuserad på första världskriget, ger den sig iväg och slår sig ner på trotoaren på andra sidan gatan för att följa förbigående människor med blicken. om jag vill att den ska fokusera på pelles månadsinkomst för sitt jobb som bärplockare, flyger den upp i vädret och hittar ett intressant moln att studera ingående.
dock har jag inga som helst bekymmer med att koncentrera mig på mina trevliga romaner och ganska dåliga vampyrböcker som jag envisas med att läsa. varför är det så? vad är det för fel på mig?
jag var på två konserter förra helgen, varav en var helt fullkomligt underbar. även om jag hade lyckorus både under och en lång lång stund efter håkankonserten kan den absolut inte mäta sig med den alldeles fruktansvärt mysiga anna järvinen-konserten på den alldeles fruktansvärt mysiga lilla taubescenen.
det är svårt att beskriva känslan, att sitta bredvid en underbar ella som man tycker väldigt mycket om, samtidigt som man sitter och huttrar lite till ljudet av annas fina röst och hennes söta band med tillhörande instrument och bakom en sitter så många människor och myser i halsdukar, varma tröjor och mössor tillsamman med någon de tycker lika mycket om som jag tycker om ella. och när de sedan får oss allesammans att kvittra som små fåglar och allting är så fint och hon spelar på sitt munspel och är så vacker - då kan man inte vara annat än lycklig.
30 september.
orienteringsdagar är ingenting jag tycker om. och absolut inte orienteringsdagar med icke fungerande kartor och sönder regnade stämpellappar.
med jättelång sovmorgon och sol utanför fönstret när man vaknar känns det ändå som att dagen skulle kunna bli ganska bra. men när man satt sig på bussen och flyttat in i sin lilla bokvärld och till slut vaknar upp vid bussresans slut och möts av tunga regnmoln och alldeles för mycket folk på en och samma buss, så känns det hela inte fullt lika bra längre. dock var jag på bra humör idag tack vare att jag gick till sängs tidigt igår kväll och kunde känna mig helt utvilad, så det var inte förän det verkligen började regna och jag insåg att jag skulle bli blöt från topp till tå som molnens gråa färg började smitta av sig på mig.
hur som helst lyckades jag komma i mål, och jag måste säga att jag är ganska nöjd med tiden ändå, med tanke på att det ösregnade utan uppehåll under den knappa timmen jag var ute och sprang i skogen och att kartornas tryck liksom löstes upp och försvann spårlöst, även det tack vare regnet.
efter det väntade åtminståne ett varmt bibliotek, en glad och skånsk saxofonlärare och ett underhållande f&s pass tillsammans med fanny. och det kändes bra.
med jättelång sovmorgon och sol utanför fönstret när man vaknar känns det ändå som att dagen skulle kunna bli ganska bra. men när man satt sig på bussen och flyttat in i sin lilla bokvärld och till slut vaknar upp vid bussresans slut och möts av tunga regnmoln och alldeles för mycket folk på en och samma buss, så känns det hela inte fullt lika bra längre. dock var jag på bra humör idag tack vare att jag gick till sängs tidigt igår kväll och kunde känna mig helt utvilad, så det var inte förän det verkligen började regna och jag insåg att jag skulle bli blöt från topp till tå som molnens gråa färg började smitta av sig på mig.
hur som helst lyckades jag komma i mål, och jag måste säga att jag är ganska nöjd med tiden ändå, med tanke på att det ösregnade utan uppehåll under den knappa timmen jag var ute och sprang i skogen och att kartornas tryck liksom löstes upp och försvann spårlöst, även det tack vare regnet.
efter det väntade åtminståne ett varmt bibliotek, en glad och skånsk saxofonlärare och ett underhållande f&s pass tillsammans med fanny. och det kändes bra.
28 september.
idag har varit en ganska bra dag. jag börjar bli klar med min svenskauppgift som skulle varit inlämnad i fredags (hon hade sagt att redovisningarna skulle vara på onsdag och jag hade inte uppfattat att vi skulle lämna in tidigare så det är egentligen inte mitt fel, utan min hjärnas fel, som aldrig kan fokusera på det som är viktigt) och det känns fruktannsvärt bra att äntligen kunna lämna det långa och plågsamma arbetet bakom mig. av det här arbetet har jag lärt mig att det inte är så väldans lätt att skriva en biografi. det har krävts mycket bearbetning av text och meningsbyggnader för att få texten att flyta och inte staka sig med allt för många punkter och kommatecken. Meningar och stycken har blivit omplacerade oräkneliga gånger och jag har provat olika synonymer för att se vilken som passade bäst in i sammanhanget. Att få det till mitt eget skrivspråk gick inte heller så bra i början. Det blev lätt det där allt för välkända "han föddes då. sedan gjorde han det här. sedan gjorda han såhär. sedan flyttade han hit..osv." Förutom skrivandet har jag letat som besatt efter bra bilder att använda, vilket inte är det lättaste eftersom google's bildsökningsfunktion aldrig verkar tycka särskilt mycket om mig. Nu när arbetet snart är klart kan i alla fall säga att det var väl värt mödan, eftersom jag är hemskt hemskt nöjd med resultatet. Jag hoppas att min svenskalärare också ska tycka om det.
tionde september.
idag är, precis som de flesta andra dagar, en regnig dag. skildnaden med den här dagen är att jag är hemskt trött och har ont i hela kroppen (nåja, överkroppen i alla fall) på grund av ett fruktansvärt intensivpass igår som jag ångrar lite att jag gick på. det var tur att fanny var där åtminståne och tröttade ut sig tillsammans med mig.
nu sitter jag och försöker komma någon vart med en biografi om robert broberg, vilket inte är det lättaste när inspirationen ligger på noll komma noll ett och orken ännu lägre. man hur jobbigt det än är kan jag inte förneka att han är en mycket trevlig person att skriva om. han har hunnt med mycket under sina år och är enligt mig ganska mycket ett stort geni. jag är hemskt glad att jag fick välja honom istället för exempelvis bellman eller någon annan förmodligen inte lika intressant snubbe. eller intressant kanske är fel ord. humoristisk kanske. hur som helst tror jag inte att bellman hade varit lika rolig att skriva om.
nu får jag väl återgå till att försöka koncentrera miig på skolarbetet. so long ♥
