popsong

hörde håkans nya singel idag och jag vet inte om jag tyckte det var så bra egentligen. det var ju inte dåligt. absolut inte. håkan är ju håkan och håkan är bra liksom. men håkan ska vara ett litet musikaliskt geni. det bara är så. om han inte är det är det ungefär samma sak som att pippi långstrump skulle byta hår med ronja rövardotter eller att tigrar skulle vara prickiga. det skulle vara helt fel.
och det här var fel. texten var inte håkan, musiken kanske var håkan, men gamla håkan i så fall. på något vis har det ju alltid varit lite variation på hans låtar och så. han har liksom hittat på något nytt till varje skiva men samtidigt haft kvar sin sköna håkan-stajl som bara han har. sina underbara texter som har någon slags mening och även om det handlar om något, kan man alltid tolka dem på sitt eget vis. och hans musik som bara är hur bra som helst. men när det här kommer.. jag vet inte. jag blev bara smått besviken. det känns inte som att han menar det längre. man får inte den riktiga känslan. det känns som.. det är svårt att förklara.. han försöker liksom på något vis låta som sig själv, men istället låter det som att det är någon helt annan som skrivit låten. riktiga håkanlåtar ska man liksom fastna för. det gjorde man inte riktigt med den här. självklart har jag ingen aning om ifall det andra låtarna på skivan låter likadant och jag kommer förmodligen köpa den i alla fall (håkan är håkan och håkan är bra), men jag hoppas att de andra låtarna är lite mer.. jag vet inte.. håkan.

btw. hittade ett jättebra recept på cranberry and white chocolate cupcakes. okej, jag vet inte om det är gott än, men det såg ut så. tänkte i alla fall baka såna till tekalaset imorgon. om det blir gott kommer recept då.