Bonjour monsieur.
Imorgon får jag besök från Frankrike och jag är rädd.
upp, upp och iväg.
Her Morning Elegance
plus minus noll
Pelle har fem äpplen som han ska dela mellan sig själv och hans syster Lina. Pelle blir förvirrad för man kan ju inte dela fem äpplen på två, men då kommer Lars och säger att han kan ju äta upp det sista äpplet och då blir det med en gång mycket lättare för Pelle och Lars får ett äpple medans Lina och Peller får två var. Sedan kommer Pia när de tre barnen har ätit upp ett äpple var och säger att hon vill minsann också ha ett äpple, men de kan inte ge henne ett äpple för då får inte Pelle och Lina lika många äpplen och Pia kan inte få båda två för då blir det orättvist mot alla andra som bara fått ett. Helt plötsligt skriker Lina till för hon har trampat på en liten kniv och hon börjar blöda en hel massa och då kommer Pelle på att han kan dela äpplena med kniven så att alla fyra barnen går en halva till var och Pia får faktiskt nöja sig med ett halvt. Men Lars har dött eftersom han hade glömt bort att han var alergisk mot äppelskal och har fått prickar i hela ansiktet, så han kan ju inte äta något äpple och nu vet inte Pelle hur han ska dela för att alla ska få lika mycket så han bestämmer att de ska göra fruktsallad fast med bara äpplen och börjar skära upp äpplet i tärningar. Men så helt plötsligt blir Pia alldeles vild och börjar slicka på alla äppelbitarna och sedan på Linas tår. Pia har blivit vampyr och dricker upp allt Linas blod så att Lina blir alleles tom. Som en vattenballong utan vatten ungefär. Men Pia har druckit alldeles för mycket och ser ut som en full vattenballong istället och så råkar sätta sig på en spik och hon spricker och det srutar blod överallt. Och nu blir Pelle jätteglad för han får ju ha hela fruktsaladen för sig själv.
You better run right now.
Fin vår och blå himmel - men ändå tillräckligt många moln för att man inte ska få dåligt samvete av att sitta inne, kreativitet som kliar i fingrarna, mina favoritlåtar på repeat, äckligt godis som blivit kvar i påskägget från helgen, fina människor som finns bara några få telefonstolpar bort, en vacker pojke som fastnat i dagdrömmarna och som håller mina mungipor lite närmare himlen än vanligt och mitt privata regmoln på semester. Allt är som det ska och även om jag vet att det inte kommer att vara såhär för alltid så är jag så glad, så glad att jag är glad just precis nu.
Jag tyckte hon sa lönnlöv.
FAVORIT
Djur: domherre och val.
Färg: turkost, rött och marinblått.
Film: smala sussie, star wars och transformers. och amelie.
Låt: 1 2 3 4 - feist (for now)
Ställe: apslätten i kålltorp.
Plagg: min bruna kofta.
Uttryck: "bah va?"
Bok: drömfakulteten av Sara Stridsberg och livet vinkar (som en Kurt) av Katarina Danielsson
Ord: långa ord med många vokaler som jag inte förstår vad de betyder och sådana som värmer. och kardemumma.
Artist: Kate Bush
Stad: Köpenhamn och London.
Mat: sushi.
Band: midlake
Blogg: vad-hedwig-hittade.blogspot.com
Lukt: ingefära, varm asfalt och kemisk jordgubb
Herre Jesus, nu firar vi påsk!
Hemskt underbar kväll med de fina flickor som finns tillgängliga för beskådning på de bilder som följer.
Vi lagade mat, bakade en konstig kaka som vi dekorerade med kycklingar som envisades med att lemlesta sig själva, målade ägg som traditionen kräver och Elin hade gjort jättefina små tävlingar till mig och Ellinor som fick oss att känna oss ganska dumma, men hemskt roligt var det. Alltihopa avslutades med Alfapet, film och mysigt underfiltenprat i soffan.
Oh yeah, you're right.
Matilda fyllde år för sisådär fyra månader sedan och därför bestämde vi oss för att fira det genom att gå på bio allesammans. Så vi for in till staden med en buss och hittade våra platser på rad tre i biosalongen för att se Kenny begins. Klockrent och underbart. ♥
1, 2, 3, 4, tell me that you love me more.
Jag och Elin for in till Göteborg för att dansa dansa dansa på fina Underage Club och i lampskenet som lyste i olika färger gorde en någon med rött hår spretandes åt alla håll mig lycklig och fick mig att bubbla som hallonsoda och mina fötter stod inte still och musiken trängde sig förbi mina trummhinnor och rakt in i hjärtat och basen fick det att vibrera och jag och Elin dansade dansade dansade och hon fick ont i fötterna eftersom hon hade lånat sin mammas skor och Hajen var så fin och sångaren i Portrait Painters så dryg och mina fötter stod fortfarande inte still och helt plötsligt var det slut.
♥
C`mon let`s go downtown, let`s go, hee-ey!
Hur jag än försöker hittar jag ingenting fint att skriva om. Jag letar överallt, vrider huvudet 360 grader i hopp om att det kanske finns något omkring mig värt att uttrycka i ord, men det enda jag ser just nu är mammas fulgula fåtöljer och ett fruktfat med lite för gamla äpplen. Och när jag blundar ser jag inte heller någonting, eftersom bristen på sömn har byggt upp en liten grå vägg framför min hjärna som hindrar min tankeförmåga.
Jag vill skriva om något så hemskt intressant och vackert att det tar andan ur någon och som får hennes hjärta att slå ett litet extra slag. Jag vill använda de vackraste ord som finns och placera dem i en perfekt ordning efter varandra och forma ett oklanderligt stycke text, om så bara några rader, en mening. För att mina ord är en del av mig och för att jag vill ge bort dem till någon som vill ta hand om dem och tänka på dem. Alltid.
♥
