tjugonionde juni
idag har jag inte gjort mycket annat än läst. sida efter sida med tryckta bokstäver och skiljetecken. även om boken - blonde skriven av joyce carol oates (ja, jag håller fortfarande på med den) - är bra och så känns det ändå bra att den snart är slut, vilket i och för sig förmodligen är detsamma som att säga att det är skönt att norma jean barker snart är död.
det har tagit så lång tid att läsa den här boken och hennes liv är bara en enda röra, men jag skulle nog vilja påstå att hon själv bär skulden till mycket av det som händer henne.
jag ska inte dra hela bokens handling här, eftersom jag tror att ni skulle få fel bild av bokens helhet om jag försökte, men jag vill tala väl om den här boken genom att säga att den är hemskt bra på sitt sätt om man tar sig tid att sitta och läsa den och engagerar sig i att försöka förstå den. först nu inser jag att marilyn monroe kanske inte var så korkad som jag hittills trott. eller så är hon ännu mer korkad än man över huvud taget kan föreställa sig. det återstår fortfarande att se på de ungefär hundra sidor jag har kvar.
joyce carol oates har skrivit den här boken otroligt bra, enligt min åsikt, och jag kommer förmodligen läsa något mer av henne snart för att se om det kanske bara var just den här boken som blev bra eller om hon faktiskt är så bra som det verkar.
dock har jag en hel del att läsa först. jag skäms för att erkänna att jag inte läst varken sagan om ringen-triologin eller narniaserien ännu och de är nog de böcker jag kommer ta mig igenom först nu efter blonde. dock har jag en hel hög med andra böcker också som bara ligger och väntar på att bli öppnade och lästa.
däribland virginia woolf, som jag förälskat mig lite i. jag började läsa en bok med lite samlade noveller och prosasisser av henne och blev helt fast. hon skriver på ett sätt som ingen annan gör. inget jag hittills läst åtminståne, vilket kanske inte säge jättemycket men ändå.
nu när jag lekt lite beläst ett tag tar jag farväl av er för att återgå till min bok och leka ännu lite mer beläst.
simma lugnt
tjugoåttonde juni
allt gör mig hemskt glad och som om detta inte vore nog har lars, en konstnär som ställer ut sina tavlor på café matilda där jag jobbar, samtalat med mig en hel del om mina relationer till penna och papper samt kamera och fotofärdigheter. idag presenerade han mig för medlemmar i marstrands fotoklubb och de hade sett bilden och berömde den lite lagom. jag skulle hemskt gärna vilja gå med, eftersom det skulle betyda hemskt mycket bra saker att lära sig och att jag förmodligen kan få använda deras framkallningsmaterial och diverse andra proffsiga prylar som jag hittills bara drömt om.
lars är verkligen snäll och det verkar som att han verkligen vill hjälpa mig. dock vet jag inte om jag kommer kunna samla tillräckligt med självförtroende för att visa dem mina bilder eller över huvud taget våga prata med dem ordentligt och seriöst om min hobbyfotografering. de är ju trots allt erfarna och hemskt duktiga, utifrån vad jag har förstått.
kanske går det även framåt för min teckning. fast jag vet inte. vi får väl se vart allt det här slutar. kanske blir det ingenting alls, precis som vanligt, och jag står där med mina krossade förhoppningar och drömmar.
jag kan meddela att mitt liv faktiskt känns riktigt bra för tillfället. jag vet intr riktigt exakt vad det är som är så bra (mer än det här med fotot) men det känns bra i magen. jag hoppas att det håller i sig ett litet tag den här gången. vanligtvis när det känns såhär lite extra bra tar det slut efter några dagar och så är allt som vanligt igen. jag skulle inte ha något emot om det fortsatte såhär ett tag till.
nu är det inte så långt kvar tills adam kommer hem heller. och nästa vecka kommer inte bli outhärdlig eftersom jag har jobb nästan hela veckan och hinner nog inte tänka på så mycket annat än vilken glassort som ska hämtas ur frysen och var fiskmåsarna håller hus på grund av match race och att det kommer vara hur mycket turister som helst.
det ser ljust ut för café matildas ekonomi. så även min egen.
dessutom ett stort grattis i efterskott till min mor som fyllde år igår. vilka siffror är ovesäntligt.
tjugosjätte juni - jääh jääh jääh
idag när jag satt hemma och gjorde mest ingenting plingade det plötsligt till i min inkorg. enligt den lilla rutan som poppar upp ner i hörnet var det ett mejl från en för mig helt okänd christofer psilander, och om det är någon helt okänd som skickar ett mejl till dig så tänker du kanske, precis som jag, att det förmodligen är någon jobbig reklam eller "bengt har lagt till dig i sin kotaktlista på ointressant.com. klicka här för att bli medlem bla bla bla..."
så jag öppnade inkorgen för att radera den irriterande reklamen men ser att det, istället för reklam för miljonvinnsten på lotto, är från gp. förhoppningarna steg, men jag intalade mig att det bara var ett tröstmejl där det skulle kunna stå något i stil med att "bilden var bra men att det inte räckte till en final och så vidare.." men så..
Hej!
Jag har äran att meddela att den bild du skickat in till Göteborgs-Postens bildtävling har vunnit pris!
Jag vore tacksam om du kunde ringa mig så fort som möjligt, 5454813846. Ringer du efter kl. 17 så kan du ringa 4618765135 och tala om att det gäller bildtävlingen.
Vänliga hälsningar
Christofer Psilander
Göteborgsposten.
och inte bara pris, utan förstapris! gissa om man blir glad!? okej, det var bara en tävling i gp, och en deltävling dessutom, ingenting proffisionellt eller så och endast biobiljetter till pris men de tyckte om min bild och det gör mig hemskt hemskt glad! så imorgon är det malin och hennes bild som är i tidningen! way way way!
(bilden på bilden är inte bilden. den bilden får ni kanske se imorgon)
tjugofemte juni
vi tog en promenad i solskenet som ended up på campingens gungor. väl hemma igen gjorde vi en hemskt god och mättande chokladmousse som vi tryckte i oss tillsammans med aladin, aboo och den blå anden.
mys dag.
tjugofjärde juni
idag var jag lite småkrativ och sydde en hemskt enkel kjol av ett ganska så fult, vitt tyg med kostiga ränder på, som jag tror är till för att bilda något slags stöd eller kantband för gardiner. de skulle nog i och för sig varit ganska trevliga om de suttit lite närmare varandra. dock tyckte jag om kjolen ganska mycket när den var klar så den kommer absolut användas, trots fula ränder och konstig fåll.
nu till själva timogrejen. till att börja med hade jag helt och hållet missuppfattat datumet och trodde att det hela var på torsdag, men när jag insett det faktum att det faktiskt var idag han spelade var jag först lite depp, eftersom jag inte trodde jag skulle hitta någon att gå med på så kort tid, men sedan tog jag mig i kragen, ringde ylva och fanny och lyckdes få med mig fanny.
så for vi in till den stora staden med kamera över axeln för att se en hemskt söt och pojkaktig timo räisänen uppträda på stora scenen at liseberg. det var en underbar upplevelse med allsång och marken tycktes stundvis försvinna totalt under våra fötter. vi träffade även glada barn vid namn anna, daniel, emma, lisa och deras vän som jag inte känner till namnet på. någon sara syntes inte till och det var lite smått depprimerande, men vi hittade olivia och marion på den stora skärmen. allting var hemskt bra och vi satte oss trötta på bussen för att åka hem. kvällen blev om möjligt ännu bättre då ett sött sms från spanien hamnade i inkorgen. jag har R2D2 i min väska. 
med en kopp kamomillte och min nya förälskelse herr philadelphiaost sa jag sedan god natt till världen och tänkte på hur bra det skulle vara om det inte lät något när man spikade.
fear no darkness promised child.
tjugotredje juni
en mycket trevlig dag som mestadels tillbringades hemma hos en väldigt ofärdigpackad ella.
vi åt tomatsoppa med gurka, och jag var smått tveksam till den grönare av dem till en början, men efter att hällt ner några små gröna tärningar i min soppa kan jag inte säga annat än att jag blev trevligt överaskad. efter tomatsoppan värmdes det rabarberpaj och visspades vaniljvissp.
senare beslutade jag och ella att bege oss ut och flyga med hennes hightec-drake med två snören. jag, som endast flugit med små enkla lågkvalitetsdrakar med diverse mysko bilder på och endast ett snöre att hålla i, tyckte att det blåste lite för mycket och trodde att draken skulle gå sönder, men det visade sig vara helt perfekt när vi väl letat fram draken och skickat upp den i luften. det var svårt men det gick ändå ganska bra i slutet. ella var dock bäst och höll draken i luften hemskt länge.
jag tror i och för sig inte att drakflygning är en sådan där sak som man kan öva på. antingen så är man bra på det eller så är man det inte. eller så kanske man inte ens kan vara bra på det. jag har ingen aning, men roligt är det.
tjugoandre juni - nytt liv åt bloggen
hej folks!
jag har nu beslutat att återuppta mitt meningslösa men o så trevliga bloggande. hur länge det varar återstår att se, men jag tänkte att lite ny design och så skulle göra det hela lite roligare att hålla på med. jag måste säga att jag är ganska nöjd.
denna dag har till stor del spenderats på café matilda. dock inte som gäst utan som betald arbetare. det var egentligen inte mycket för mig att syssla med idag på grund av regnigt väder, vilket resuterar i minskat glassbehov hos människor och därmed behövs ingen glassförsäljning, så jag försökte lära mig kaffemaskinen istället.
det är sjukt mycket svårare än man tror. själva kaffet var inte jättesvårt att göra, men det här med mjölken var ett enda stort mysterium. man måste luta koppen precis lagom mycket, hälla snabbt och sedan räta upp koppen samtidigt som man skakar lite på handen som håller kannan med mjölk. sedan ska man ju helst göra ett snyggt hjärta och så med, men det är överkurs. jag tycker i alla fall jag ska ha lite cred för att jag nästan lyckades göra en lagom latte. dock utan hjärta.
någon dag tänkte jag även ägna mig åt att lägga upp lite recept på hemskt goda cupcakes som jag tror att ni skulle gilla. det blir inte så mycket bakande nu för tiden, men det ska det bli ändring på! kanske...
adjö gott folk. simma lugnt.
21 juni - jag är sanslös
okej, nu är det sådär himla sjukt länge sedan jag uppdaterade igen. det blir bara värre och värre. jag är sanslös. verkligen.
men orken räcker inte till. inte heller inspirationen som krävs för att utforma meningar på ett läsligt vis och på ett sådant sätt som jag skulle vilja.
jag har åtminstånne hunnit med hemskt mycket trevligt och även om det kanske verkat lite så, så jag har inte dött. inte ännu.
humöret går upp och ner på grund av olika mindre trevliga händelser den senaste tiden, som jag hoppas ordnar upp sig så snart som möjligt. för tillfället känns det inte lika illa som för några timmar sedan, men jag fruktar att det snart vänder igen. jag är glad att jag har lite ljus kvar i alla fall. lite ljus som för tillfället befinner sig i spanien, och som jag inte återser förän om sådär tre veckor då det återvänder hem.
om det här innebär att popsong.blogg.se kommer uppdateras oftare eller mer sällan kan jag inte riktigt bestämma mig för just nu. det är fullt möjligt att jag kommer orka engagera mig i bloggen ett tag i alla fall. tills jag tröttnar på bristen på läsare och besökare. allt återstår att se. vi kan bara hoppas att allt slutar väl.
