trettionde augusti

igår hängde jag med sara i stan. det var fedt nice. fast alldeles för kort.
men sara är bra. sara är jättebra. och göteborg med sara är trevligt. jättetrevligt. punkt.



idag var jag på mysig middag hos fanny också. men det kanske jag lägger upp bilder från imorgon. hur som helst så gjorde vi lassange och bakade morotsbröd. och sedan åt vi fannys underbara tårta och såg på smala sussie. och så åt vi goda chokadklumpar med nötter och marsmellows i. och så fick jag träffa hennes vän nattalie som jag hört så mycket om. hon var en mycket trevlig människa på alla sätt och vis och jag tyckte om henne.

när jag kom hem var mitt hus tomt och tyst som i graven. min familj är i stockholm. på ett sätt är det skönt, men man känner sig så fruktansvärt ensam när man kommer hem och låser upp ett tomt hus och det är mörkt ute och alla sommargäster har åkt hem och allt känns bara dött. jag lyckades trots allt låta bli att drabbas av depprission och satte mig för att se på det som återstod av masdjävlar, vilket är en litet konstig film enligt mig. lite ledsam, men på ett bra sätt. det är en sådandär film som man borde titta på när man mår dåligt, eftersom allt i filmen får allt dåligt att bli komiskt. som när den fulle gubben får tag på ett gevär och man hör någon ropa "vad faaan, ingvar!" irriterat på dalmål då är allting bara ironiskt. det känns bra. det är en sådandär film som inte har någon direkt mening eller handling. det tycker jag om.

vi har påbörjat ett trevligt visdiktarprojekt i svenskan den här veckan. det känns bra, med tanke på att jag sett fram emot det så hemskt länge. trots det hade jag konstigt nog inte funderat särskillt mycket på vilken visditare eller poet jag skulle vilja jobba om. jag fick som vanligt beslutsångest och efter att ha vägt mellan cornelis wresvijk, edith södergran och bellman i några timmar tror jag att jag äntligen bestämmt mig för edtih södergran., med viss uppmuntran från ylva. jag tycker det hela ska bli hemskt intressant och jag ser fram emot det så mycket att jag nästan spricker. och jag hoppas att konserten blir så fin som jag föreställer mig. åh.

egentligen har jag ingeting mer att skriva så jag tror att jag slutar här innan jag villar bort mig totalt i min trötthet bland bokstäver och skiljetecken och hamnar någon helt annan stans. det slutar aldrig väl ska ni veta. men jag hoppas kunna återkomma snart igen, nu när jag börjar få koll på det är med skrivandet. so long.

tjugoåttonde augusti


hej folks. mitt hår är nu avsevärt mycket kortare, så även min lugg, vilket var ett fullkommligt misslyckande. självklart är det mitt eget fel som vanligt. jag borde insett att klippa mig under en period av fruktansvärd beslutsångest inte var någon bra idé. tack vare det fick jag lite panik när den snälla frisören sa att hon tyckte jag skulle klippa rak lugg igen och kunde inte bestämma mig. till slut sa jag att hon fick göra det eftersom min hjärna optimistiskt sa till mig att det växer ju ut igen, vilket i och för sig är sant., men det hjälper ju inte att det växer ut till jul om man har skolfoto imorgon. tanken var ju, som jag tidigare låtit er förstå, något som liknade lucys hår, men istället känner jag mig just nu som lotta på bråkmakargatans mamma. jag måste i och för sig medge att jag börjar vänja mig nu. jag antar att jag bara måste se mig själv i spegeln otaliga gånger och tänka tillräckligt många possetiva tankar. det är inte så farligt. jag har ju varit med om värre.

i helgen var jag föresten hos ella på en högst mysig och underhållande te- och pärlworkshop. alltihopa var mycket underbart och de människor som var närvarande är bland de finaste jag vet. dock skulle ni förmodligen inte veta vilka det var om jag nämnde namnen på dem, så jag låter bli, men jag kan säga att de är väldigt väldigt snälla och vänliga bra på alla sätt och vis.
 förutom det uppenbara såg vi på film - pippi, det levande slottet och love hina julspecial - och skrattade åt hur små tommy och annika var och förundrades över sofies hår, gjorde tacopaj, tupperade fannys hår och gjorde en fin boll framtill, tog konstiga kort med blixt och gick nattpromenad för att följa per till färjan.
  jag har nog inte skrattat så mycket på väldigt länge och jag älskar dem allesammans.




    


tjugoandre augusti

idag känns som onsdag. det är det inte. det är fredag.
  efter en vecka i skolan tror jag att jag börjar få lite ordning på saker och ting. jag börjar till och med vänja mig vid sjuorna är små, även om jag fortfarande får lite av en chock när någon liten pojke med sin längd på 1,20 springer förbi. de nya lärare vi fått för året verkar mycket trevliga, om ni frågar mig. svenskalärare verkar dock känna en viss förkärlek till hårväxt. är det inte håriga armar så är det mustach. och då är det kvinnor vi talar om. vi har bara haft vår nuýa svenskalärare en lektion, men jag tror jag har bestämt mig. jag föredrar mustacher.
  c-korridoren har också förändrats mycket. de stora, stökiga, trevliga nior som alltid var i vägen förra året har nu ersatts av små sjuor som bara tar upp hälften av korridoren. man behöver knappt knuffa sig fram längre och jag saknar intimiteten. annars är det mesta som vanligt och som det ska.

jag har även beställt en klipptid nästa vecka. onsdag klockan fjorton och trettio. det blir tyvärr inte krulligt fluff den här gången på grund av ristande djärvhet utan lucy-hår, bara för att det är så sött. dock inte riktigt lika dant, men nästan.

nu ska jag gå och lägga mig för att vara pigg imorgon, då jag ska på en högst mysig te- och pärlworkshop hos en mycket älskad ella. sov sött allesamans! ♥

nittonde augusti

igår var sista lovdagen så därför bar det idag av mot skolan, med mindre höga förväntningar i de obefintliga fickorna, med en älskad (ibland mindre älskad) och full marstrandsbuss. när jag väl var framme och möttes av en stor hög före detta 8H försvann alla dystra tankar och den välkända flummiga gladheten tog överhanden. då är inte sitta still och ha upprop den direkt ultimata sysselsätningen, men jag gjorde så gott jag kunde medan scheman och diverse andra papper delades ut. under pausen - som var oerhört välbehövlig - gick vi runt för att se på de nya små sjuorna och kanske, eventuellt, komma åt att peta på dem. de hade dessvärre gått hem för dagen, så vi sysselsatte oss med att gå runt och leta efter homofober att linda in i HBT-tejp som ella hade med sig.
  senare, när allt som skulle göras var avklarat, for jag med fanny hem. vi åt singoalla som på något sätt blivit smittade av banan smak och tittade på när någon mysko snubbe på teve fick folk att glömma bort vad deras hund hette och trollade in kapsyler i flaskor. det var sjukt scary ska ni veta. jag földe med fanny till frisören och när vi kom ut därifrån hade hon det allra finaste vita hår ni kan tänka er. nästan som sockervadd. undertiden passade jag på att ta mig en titt på alla de trevligt konstiga, men även de läskigt normala, frisyrerna i de många tidningar som brukar finnas i frisörsalonger. det hela ledde bara till beslutsångest. krulligt fluff eller lucy-frisyr? jag behöver klippa mig, det är ett som är säkert. mitt hår har växt som ogräs under sommaren och jag har inte orkat göra något åt det. men nu när det fruktade skolkortet närmar sig börjar jag inse att det kanske är dags att göra något åt det. såhär kan vi ju inte ha det.

av någon anledning tycker jag att hösten har börjat nu. det hela är ganska mysko egentligen, eftersom det än så länge bara är augusti och fortfarande ganska varmt. det kan ju kanske bero på det regn som plötsligt bestämmt sig för att blöta ner vår ändå ganska trevliga jord, eller på att skolan börjat eller så. hur som helst så tycker jag om det. hösten är min absoluta favoritårstid. det är sådär precis lagon varmt, sådär så man kan gå omkring med en mysig kofta och halsduk, och löven får så fina färger och man kan sitta inne och dricka te och spela spel utan att få dåligt samvete för att man inte är ute i det fina vädret. allting är så fruktansvärt mysigt på hösten.

jag vet egentligen inte vart jag vill komma med hela den här blogg-grejen. hur kul är det för folk att läsa vad jag har gjort liksom? jag antar att jag bara behöver skriva av mig och då är dte ett ganskatrevligt sätt att göra det på, så jag antar att jag fortsätter. kanske kommer jag på ett bra syfte med det hela lite senare. och jag är ju hemskt glad att det finns lite trevliga människor som läser den. det är jag mycket tacksam för!


artonde augusti



äppelpaj är gott.
pannkakor är gott.
jag och lollo är onyttiga som få.
punkt.

sjuttonde augusti

de två senaste dagarna har mestadels ägnats åt arbete och trots den knappt hanterbara mängden disk och hungriga turister skulle jag nog ändå vilja säga att det var ganska skönt att komma tillbaka till jobbet. jag vet inte riktigt varför egentligen. det är ju helt sjukt med tanke på hur jobbigt jag faktiskt tycker att det är. eller inte hela tiden, oftast. men när man jobbar på ett sådant ställe träffar man en hel del människor av den allra underligaste sort, och det kanske är det som gör det hela åtminståne lite trevligt. kanske är det också det där att kunna glömma allt annat och bara koncentrera sig på endast sitt jobb. även om det inte hänt något jobbigt så finns det alltid någonting att fundera över annars, och att slippa det är oftast ganska skönt.
  nog om jobb. efter stängning igår träffade jag adam och vi åkte hem till mig och åt pannkakor med halonsylt och socker på. senare på kvällen satte vi oss och tittade på spirited away, vilken är en högst underbar film.
morgonen därpå hanns inte mycket annat med än frukost och sedan lämnade han mig för att åa och köpa en ny gitarr.
  jag sysselsatte mig då med att försöka lösa rubriks kub. efter ett antal försök om inte lyckats gav jag up det och försökte istället förgäves få tag på ella som jag hade planerat gå på people from pascal med på kungstorget. istället begav det sig så att koffe föjde med och det hela var hemskt trevligt då vi även träffade anja och lisa där. people from pascal, numera kända som P5 records, är ett av de snyggaste och bästa banden jag någonsin hört och gissa vem som har deras EP? jag och halva göteborg. den skall nu lyssnas sönder så hårt som det bara går tills jag avslutar varje mening med rasta hunden.

fjortonde augusti


okej, jag erkänner. jag är verkligen fullkomligt värdelös på det här med bloggande. det var en hel månad sedan jag skrev senast, en månad och en dag närmare bestämt, och sedan dess har det ju självklart hänt en hel del som skulle vara både intressant och roligt att skriva om. dock räcker orken endast till att nämna några av dem. jag har seglat över stora öppna hav mot främmande länder, haft en hemskt trevlig vistelse i skåne, tittat på exotiska fiskar genom glasfönster, suttit på en filt utanför way out west och hört fina musikanter spela min favoritmusik - däribland broder daniels allra sista spelning och håkan hellström (gråta) - och sett miss li spela på en alldeles för stor scen på götaplatsen.
  under den senaste månaden har jag även lyckats hitta en rad nya band och musikaliska människor som jag tycker mycket om. patti smith och midlake är några av dem. jag tycker bibliotek är hemskt bra uppfinningar. man kan låna så mycket man bara orkar bära, både i bok- och musikväg, bara för att man hört namnet förut eller för att omslaget ser trevligt ut. och ibland hittar man lite extra trevliga saker.

idag har varit en hemskt trevlig dag. den har tillbringats hemma hos och tillsammans med elin, som är hemskt trevlig hela hon, och vi har plockat björnbär bland taggiga buskar och sedan bakat muffins att lägga dem i. jag har även lärt mig ett nytt tärningspel, som var mycket roligt men som jag var fruktansvärt dålig på.
  det här är också en lite extra lycklig dag eftersom att jag nu fått reda på både att håkan ska spela på liseberg trots allt och att hello saferide släpper en ny skiva bara två dagar innan! jag är lycklig!

RSS 2.0