No time for us.
Mina hjältars ord fyller mig och jag önskar så att de var mina. Att de som vanligt visste allt och förstod. Att den där glödande känslan var min och att sångerna handlade om mig, sådär som de alltid gör annars. Men vilka sånger handar egentligen om att inte veta vart man är på väg, om att känna allt och inget på en och samma gång och om att inte veta var den där jävla stenen kommer ifrån? Och den sänker mig. Stenen. Dränker mig. Varför föddes jag inte med gälar?
Men det är höst nu och världen är alldeles orange. Ljuset som bryts genom löven har en annan färg och mörkret kommer fortare på kvällen. Precis klockan 16.47 fyller solen gatorna på det allra vackraste vis och jag undrar om den gör likandant i San Francisco ibland.
så fint, alltså verkligen fint.
Åh, fina du! Tack för mailet! Jag ska svara inom kort! Har du spotify?
hjärta!
Världens finaste Malin.
Du skriver så himla fint, önskar DINA ord var MINA.. lite bara alltså. Saknar dig så otroligt.
Du får komma till stora Göteborg snart och så får vi befinna oss på rätt ställe med kameror prick klockan 16:47
bright eyes (conor oberst) skriver om såna känslor som ingen annan. it's worth a try.. ♥
Innan jag dör ska jag ta dig till San Fransisco. På ett eller annat vis. 16:47 i San Fransisco. Så ska det bli.
hjärtat jag visste inte att du bloggade, du skriver underbart
